Upphandlingar för införande av nya IT-system inom offentlig sektor omfattas i Sverige av Lagen om offentlig upphandling. Denna lag tvingar den upphandlande myndigheten att välja ett av två direktiv för att utse ett vinnande anbud, det ekonomiskt mest fördelaktiga eller det med lägst pris. Tidigare studier visar på att många anser det lättare att gå efter direktivet om lägst pris då det ekonomiskt mest fördelaktiga måste motiveras utifrån flera aspekter. Studien syftar till att undersöka hur en verksamhet inom offentlig sektor kan sätta ett kvantitativt mervärde på krav för IT-systemet för att på så sätt kunna genomföra upphandlingen med det ekonomiskt mest fördelaktiga som direktiv. Forskningsfrågan har studerats genom en dokumentstudie på Stockholms Stads nya IT-satsning Skolplattform som är uppdelad i fem separata upphandlingar.

Syftet med studien är att analysera effekter av integration på prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltså till att klargöra huruvida antalet år som medlem i EU har påverkat prisutjämningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrån prisdata på mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och ägg inhämtad från EIU. Priskvoten beräknas och jämförs mellan varje enskilt medlemsland i förhållande till EU12. Härutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

A1195.

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger.

1 januari 1999 infördes lagen om revisorns anmälningsskyldighet. Den ålägger revisorn i ett aktiebolag en anmälningsskyldighet om han misstänker att VD eller styrelseledamot gjort sig skyldig till brott inom ramen för bolagets verksamhet. Lagen är mycket omdebatterad och möttes av stor skepsis, främst bland revisorer, vid dess införande. Vårt syfte med denna uppsats är att utifrån ett empiriskt material undersöka om tillämpningen av lagen medför att lagstiftarens avsikter uppnås. Sammantaget tyder det som framkommit i vår undersökning på att lagen om revisorns anmälningsskyldighet inte fungerar i praktiken.

Våren 2011 var det stora debattämnet i media, bland konsumenter och hos fastighetsmäklarelockpriser. Med lockpris avses att en bostad annonseras till ett väsentligt lägre pris än detbedömda marknadsvärdet på bostaden. Motivet var att locka till sig fler spekulanter till eneventuell budgivning. Innebörden avväsentligt är inte helt fastställt i lagen, vilket görbegreppet svårtolkat. I och med attutgångspriserna var satta så lågt jämfört med vadslutprisetblev så fick fastighetsmäklarna utstå mycket kritik.

Sedan 50-talet har flera empiriska studier bevisat att det finns positiva samband mellan prisoch kvalitet på flera konsumentvarumarknader i olika länder. Även om korrelationen mellanpris och kvalitet vanligtvis är relativt låg, använder konsumenterna ändå priset som entumregel för att bedöma kvaliteten. I uppsatsen visas det empiriska sambandet mellan pris ochbedömd kvalitet för ett antal konsumentprodukter i Sverige som konsumenttidningen Råd &Rön har kvalitetstestat år 2011. Analysen baseras i huvudsak på Spearmansrangkorrelationstest (rs). Resultaten i vår uppsats är i linje med tidigare studier.

Syftet med uppsatsen är att beskriva Karl Marx teori om hur värde övergår till pris samt redogöra för kritiken av denna. Att redogöra för och dra slutsatser av TSSI, vilka i sin tur hävdar att beroende på hur Marx läses kan omvandlingen mellan värde och pris ses som konsekvent..

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka förändringar i pris och tillgänglighet på OTC-läkemedel före och efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet ur ett konsumentperspektiv.Metod: Kvantitativ undersökning med abduktiv forskningsansats, där datainsamling sker via telefonkontakt och observation av hemsidorTeori: Marknadsformer, Avregleringar, Marknadsmixen, Prissättningsstrategier, ÖppettiderResultat: Uppgång skedde kontinuerligt i pris på OTC-läkemedel före avregleringen av apoteksmonopolet och öppettiderna var då begränsade. Undersökningen visar att pris på OTC-läkemedel marginellt gått upp och en ökning skett i antal timmars öppethållande per vecka bland samtliga återförsäljare. Avregleringen har bidragit till stora variationer i priser och öppettider bland olika återförsäljare. Det finns ett mycket svagt positivt samband mellan pris på OTC-läkemedel och öppettider. Starkast är sambandet för Bensinstationer och Kiosker och närbutiker där undersökningen visar på både ett högt pris och flexibelt öppethållande..

En svår storm inträffade i Syd- och Västsverige den 8-9 januari år 2005. Flera samhällsfunktioner drabbades av störningar. Skogsbruket drabbades mycket hårt, då ungefär en årsavverkning föll för stormvindarna. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur priset på skogsråvara påverkas på sikt av denna plötsliga utbudshöjning. För att svara på syftet har skogsråvarumarknaden studerats och sedan har de faktorer som påverkar pris och kvantitet identifierats med hjälp av neoklassisk mikroteori.

Syftet med uppsatsen är: 1. Att redogöra för den nya lagen om finansiell rådgivning till konsumenter, dess avsikt och bakgrund. 2. Att redogöra för fyra bankers inställning till lagen och deras förberedelser inför kommande implementering. 3.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv.

Denna undersökning ska se om faktorerna klimat, image, pris och transporter påverkar populationens miljömedvetenhet vid resa.

Sjukfrånvaron har ökat sedan 1980-talet. Regeringen har åtskilliga gånger försökt utreda hur de bäst ska kunna sänka sjukfrånvaron och öka arbetsgivarnas delaktighet i problemet. Den senaste åtgärd regeringen genomfört är införandet av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift och ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och lagen (1991:1047) om sjuklön. Införandet har medfört att arbetsgivaren har ett utökat medfinansieringsansvar och därmed ett större rehabiliteringsansvar. Uppsatsens syfte är att studera om regeringens intentioner har fått önskad effekt på de arbetsgivare vi intervjuat.

Uppsatsen avser att undersöka huruvida den nya rådgivningslagen kommer att uppfylla sitt syfte, det vill säga huruvida konsument-skyddet kommer att stärkas på den finansiella marknaden. Uppsatsen avser även att undersöka om denna eventuella förstärkning avkonsumentskyddet kommer att leda till en ökad effektivitet på den finansiella marknaden. Analysen visar på att lagen uppfyller sitt syfte genom att rådgivarens ansvar för brister i rådgivningen blir större i och med den nya lagen. Lagen ger rådgivaren incitament att verkapå ett sätt som gynnar konsumenten och i förlängningen också effektiviteten på den finansiella marknaden med en starkare samhällsekonomi som följd..